Hur lära datorn att läsa? Eller Linné 2.0

by

SEATTLE. Konferensen tjuvstartade i dag söndag med en expertföreläsning av prof Jan  Wiebe, univ of Pittsburgh. Hon talade om ett högaktuellt ämne som sysselsätter alltfler lingvister och datavetare: hur programmerar man datorn så att den kan läsa av opinionerna på miljoner bloggar och i lika många inlägg på Facebook, Myspace, etc? Fakta är förhållandevis lätt att hitta, men hur hittar man och hur förstår datorn en åsikt? Att ämnet är hett är lätt att förstå. Bloggbruset anses idag vara den viktigaste åsiktsmarknaden och att veta vad som sägs där är centralt för alla som är beroende av vad folk tycker; varuproducenter, politiker, etc. Men att manuellt läsa allt är omöjligt och därför letar man efter en struktur som lär datorn att läsa och förstå. Målet är att kunna  knappa in ”Hillary” eller ”etanolbil” i sökmaskinen för åsikter och efter en sekund få en sammanställning på hur många negativa och hur många positiva omdömen som finns och dessutom kunna värdera dem. Det är inte lätt. Ett exempel som Wiebe använde var meningen: ”I think people are happy because Chavez has fallen”. Den skulle kunna tolkas som ett positivt omdöme om Chavez eftersom ordet ”happy” finns där och det är mycket komplicerat att få datorn att göra en riktig tolkning. De tekniker som forskarna använder är ganska handfasta och har vissa likheter med naturvetarnas (som Linnés) arbete på 1700-talet. De identifierar och katalogiserar adjektiv, verb och substantiv som vanligen är knutna till åsikter, de letar upp och katalogiserar mönster av ord som finns i åsiktsmeningar och de letar upp släktingar till åsiktsord, dvs ord som brukar förekomma bredvid uttryck som ”very nice”. Slutsatsen vid sidan av det rent tekniska är att eftersom allmänheten idag har direkt tillträde till offentligheten är allmänhetens åsikter extremt värdefull. Den nya webben har gjort det möjligt för vem som helst att bli en opinionsbildare. Nästa steg är att webben också ska kunna få fram en representativ opinion. Vilket land blir först med att gå över till ett web-baserat demokratiskt statsskick?

Advertisements

7 svar to “Hur lära datorn att läsa? Eller Linné 2.0”

  1. Daniella Says:

    Lite överoptimistiskt om framtiden eftersom allmänna opinioner bygger på en viss kronologi och en möjlighet att följa debatter i tid och rum. Nätet / bloggen länkar än hit än dig och framförallt till igår, nuet och till imorgon utan struktur. När alla användare dessutom skapar sig individualiserade medievanor är det helt omöjligt att i tid och rum avgöra vad som är äkta sociala rörelser och vad som är caschade gamla avtryck av dittan och dattan. Maskiner kanske genererar en miljon träffar på ett namn – men det betyder inte att en miljon människor just då tycker på ett visst sätt och grundar sin åsikt till något handfast. Visst kan man skapa ”flaming” och ”trolling” och mata in feeds till förbannelse – men det blir just bara skogsbränder – inte sociala strukturer som krävs för samhället. På samma sätt om internet misslyckades att bli det pedagogiska verktyget och att det blev katastrof när lärare byttes ut mot internet på grund av att ingen tolkade och reflekterade, satte något i sitt sammanhang eller kontext, på samma sätt kommer internet ensamt misslyckas att ersätta de sociala kontakterna. Däremot kan det vara ett bra komplement.

  2. pmnilsson Says:

    Det tror jag Daniella har helt rätt i. Men om man ser hur ohyggligt stark relationen mellan politik och traditionell media var under 1900-talet så kan man ana strukturerna av vad som kommer att hända när de sociala medierna blir de dominerande.

  3. Daniella Says:

    Detta är en kunskapsteoretisk fråga – vad är kunskap i framtiden?

    Habermas analyserade i den ”Borgerliga offentligheten” hur relationen och utvecklingen mellan politik och medier bestod och skulle sedan utvecklas (mot en kommersialisering) och han fick ju rätt i sin tidiga 60-tals analys. Politiker och politikernas åsikter blev varor. Så det är inget nytt i det. Få politiska beslut har trots allt grundats på vederatagen ny forskad kunskap – vetenskapen har åkt på ett annat spår. Och det har alltid funnits paradigmatiska konflikter mellan olika vetenskapliga skolor så politiker har inte kunnat ”välja” det självklara och 100 % evidensbaserade vetenskapliga alternativet i alla fall. Kolla bara vilken konflikt det har varit i årtionden angående klimatförändringar. Först när medier och EU började trycka på skapades det en åsikt som sedan fick genomslagskraft inom politiken.

    Framtidens problem och utmaning blir följande enligt min analys:
    – den allmänna opinionen skapas av en allmänhet som tycker något om någonting koordinerat i tid och rum. De gamla medier har skapat struktur genom att morgontidningen kommer på morgonen med ledarsida, Expressens löp kommer ut över allt i länet samtidigt, och Rapport kommer 19.30. För att skapa en åsikt (eller en kändis!) behövs att många pratar om den samtidigt.
    – När man sedan skapat en allmän opinion om något (oavsett om medier har planterat det och skapat det, eller om det är en genuin gräsrotstanke) fångar politiker upp den och gör den till sin, och vinner därmed popularitet och mediefokus.

    – Men med internet skapas det lika många allmänna opinioner som det är människor – man kan säga att den allmänna opinionen blir individualiserad i bästa fall. I värsta fall kommer 99 % av befolkningen inte ha någon egen uppfattning för de har förmodligen missat processen och debatten. Därmed blir bara de som brinner för ämnet hörda och kanske får sätta åsikten som blir ”allmän” även om den upplysta massan saknas.

    – När medier och den allmänna opinionen individualiseras raderas även den representativa parlamentarismens grund (både på gott och ont) eftersom vi får en slags direktdemokrati i form av att alla ska snabbt reagera på allt och personligen. Men bristen på kronologin och struktur i debatten kommer att leda till en jäkla massa förvirring – folk som kommenterar vet inte vad som sagts först och länkar gör att tidsbegreppet förändras till ett nät ifrån att ha varit linjärt. Det blir svårt att placera sig och sitt åsiktsbyggande in i den processen. Många kommer bara att strunta i politiken.

    – Vetenskapens auktoritet är redan rejält skadat och kommer att minska ytterligare. Medielogiken kring debatter har också undergrävt vetenskapens auktoritet eftersom vetenskapliga resultat betraktas som ”åsikter” och när de presenteras (särskilt inom människovetenskaper) bjuder man gärna in till Debatt-studion någon som ”tycker annorlunda” – t ex en bloggare eller en politiker. Då reduceras akademisk forskad kunskap och metod till tyckande och någon som inte har ens läst forskningen får sitta och säga emot och ”tycka annorlunda”. Kunskapen definieras helt enkelt som de argument som vinner debatten (såg igår t ex på debatten om margarin vs smör på tv). Egentligen har detta lånats från juridiken – i vår rättstradition söker man inte Sanningen (även om folk tror att domstolar vill få reda på sanningen) utan man värderar bevisen, och väljer den sidan som har bästa bevis – d v s den sidan som också lyckats plädera för sin (narrativa) berättelse bäst med stöd av tekniska bevis. Så både i rätten och i debatten the best story wins.

    Den bästa analysen hittills som gjorts om vår tid och vart vi är på väg har gjorts (enligt min mening) av Baumann i Liquid Society – där han säger att en del av samhället blir verkligen postmodernistiskt utan vår industriella logik och rationalitet, men att en del av samhället kommer att behålla de gamla strukturerna. De som tror att allt blir nytt blir inte vinnarna – och de som hävdar det gamla vinner heller inte, utan de som klarar av att hantera två paradigm sida vid sida och vet när den ena gäller eller den andre, de kommer bli ledande medborgare i framtiden och lyckas.

    Jag har från att varit en mycket varm anhängare av Relations Technology blivit allt mer skeptisk eftersom jag ser att det som saknas på de sociala medierna idag är den mänskliga relationen där man investerar något av sig själv hos någon annan. Istället har själva relationsskapandet blivit fokus – man ska skaffa sig massor av networkade kontakter, vänner på Facebook osv. men utan att stanna kvar, möta människan som den mångdimensionella underverk hon är. Antalet kontakter blir valuta. Skit, han har 600 vänner…men finns han där för någon av dem? Relationer blir något som man konsumerar bara och samlar på. Homo Cosumeris. När man ser att någon som man är halvbekant med – men som är addat som kompis – blir kompis med någon annan som man inte gillar, då bryter man, man byter relationer som kläder. Relationer blir bijouterier utan att man comittar.

    Det är i den kontexten politiken kommer att skapas och jag tror att politiker kommer att satsa på att profilera sig som bloggare och som varomärken (eller vi kanske ska börja prata om ”MÄNSKOMÄRKEN” på nätet) i mediesammanhang, och skapa sig nät av relationer på webben (potentiella röster) men comittar sig aldrig till någon grupp som behöver få en förändring, och kommer aldrig leda opinionen till förändringen utan deras röster blir bara en åsikt bland miljoner.

    Folk som lyckas att skapa indignerade kampanjer på nätet kommer att sätta agendan för politiker i framtiden, och därmed kan te x pensionärer räkna med att deras behov kommer inte att prägla politiken, för de finns ju inte på nätet (än) som stora nätverk.

    Avslutningsvis kan man återknyta till de sociala medierna – de har inte någon egen kunskapsdefinition utan åsikter kommer att genereras och förmedlas kors och tvärs. Argumenten blir tyckande. Det finner jag problematiskt i framtiden för mycket tid kommer att gå åt att debatterar åsikter om huruvida X är si eller så – i brist på ett gemensamt begreppsapparat. Och när det gäller åsikter brukar de som skriker högst höras mest. Men det är inte alltid de med bästa idéer eller största behov av bra politiska beslut som hörs mest. Vi får väl hoppas att vi behåller en viss auktoritet för traditionella medier och politik parallellt med sociala medier.

    Och kampen om åsikter blir en kamp om den rätta åsikten och vi kommer att glida in i en moraliserande tid där bloggvärlden hellre fäller än friar, snabbt utan en rättegång och gärna på lösa rykten – och dömer människor/företag till livstidsstraff bestående av den nya sociala skampålen d v s skitlänkar i tusental på google.

    Politiker måste försöka vara synliga på nätet och delta i allt – men utan att någonsin brusa upp och skriva något som kan användas emot dem senare eftersom minsta lilla miss på bloggen kan explodera långt senare och ruinera en politisk karriär helt. Vilken typ av politiker tror ni att vi får? Modiga förändrare som vågar ha obekväma åsikter?? Eller pappersdockor?

    Låt oss värna om den intellektuella debatten där åsikter inte är frikopplade från människor och deras handlingar, där argumenten och källor ska redovisas, där tid finns för reflektion, där man definierar begreppen och skapar regler för debatt och samtal, där man vet vem man talar med och i vilken ordning inläggen har presenterats, och där alla kan ta del av alla inlägg samtidigt. Och låt oss försvara vår rätt att ändra oss!

    Tyvärr tror jag inte på att det kommer att hända på nätet.

  4. pmnilsson Says:

    Överväldigande. Det enda argument jag har är att det finns goda skäl att anta att människan vill vara människa och värna sin mänsklighet även när hon har ett internet som redskap. Och, vilket jag tycker det finns empiri nog att hävda, att hon är ganska bra på att skapa goda samhällsstrukturer om hon får vara ifred för alltför aggressiva härskarideologier.

  5. Daniella Says:

    Vi får hoppas att jag får fel och du får rätt. Amen.

  6. Daniella Says:

    Som en tanke…såg detta först nu på SVD:

    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_1092863.svd#tw_link_widget

  7. Daniella Says:

    Fel länk – sorry: så här ska det vara ”Näthelvetet över”

    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_1092863.svd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: