Archive for juli, 2008

Bye bye, Bonniers – see you in heaven

juli 31, 2008

Sista dagen på direktionsvåningen. Sedan flyttar vi in i egna lokaler. Måste erkänna att det känns lite vemodigt att flytta härifrån. Det gick ganska fort att acklimatisera sig här och det känns som att jag faktiskt gjort lite nytta.

Jag har noga övervakat installationen av porrdikten i entrén och jag har med större entusiasm än JB själv följt installationen av Mattan. Jag har för allas trevnads skull tjatat om att fruktskålarna på en anständig direktionsvåning ska vara fyllda och gnällt på den dåliga kvaliteten i kaffeautomaterna tills det faktiskt blev riktigt drickbart.

Ändå är det med en känsla av dåligt samvete jag sticker till Newsmills första nya lokaler. Frågan är om jag vågar berätta varför. Jo, jag gör det. Freedom of Speech är ju ett av Bonniergruppens ”core values”.

Saken är den att jag under min korta tid på här på Kungsgatan hänt att jag fått trösta gamla trotjänare som under löfte om meddelarskydd bett mig skriva på bloggen om hur hemskt det var att tvingas flytta från de gamla fina lokalerna i Bonnierskrapan. ”Jag saknar mitt rum med utsikt över hela stan, jag saknar alla mysiga lunchrestaurangr på Rörstrandsgatan – jag saknar till och med Jeanettes konstmuseeum. Jag känner mig så förödmjukad som tvångsförflyttats på det här sättet”, anförtrodde en i den gamla stammen av medarbetare mig.

När jag tänker på den ledsna medarbetaren känner jag mig lite skamsen. Det är nämligen så att Newsmill flyttar in högt, högt upp i, just det, Bonnierskrapan på Torsgatan.

Den magnifika utsikten. Det fina vilrummet. Möjligheten att stänga om sig. Fiket i den intilliggande Konsthallen – jag kan knappt bärga mig till på fredag då vi flyttar in på 17 våningen.

Men lite vemodigt känns det trots allt att lämna Kungsgatan.

Det har känts tryggt att ha Jamal i närheten. Casten Almqvist är ett fantastiskt bollplank. Och JB alltid lika fascinerande att följa på nära håll.

Men tråkigast är ändå att skiljas från direktionsvåningens First Lady, Maria Bölja. Det har varit ett sant nöje att få sitta bara en bänkrad bakom henne.

Visar Tyskland vägen?

juli 30, 2008

Jag har blivit adlad till bloggare av min förra tidning. Israelsson anser att en lösning på den svenska FRA-krisen är att göra FRA-lagen mer lik den tyska, som godkändes av Europadomstolen. Centrum för rättvisa har liknande synpunkter och bra material här.

Hänvisningen till det tyska exemplet är intressant. Den tyska rättsapparaten är kanske den som varit mest stabil under kriget mot terrorismen, men ändå effektiv. Troligen beror det inte bara på den tyska författningsdomstolens centrala roll, utan också på att den tyska staten har gjort viktiga erfarenheter, dels av vad som hände under Tredje riket och dels av 70-talets inhemska terrorhot.

Den nya västtyska staten var till stora delar en slags skyddsvall mot de mekanismer i Weimarrepubliken som möjliggjorde Hitlers maktövertagande. Man byggde in betydande trögheter gentemot den allmänna opinionen och bannlyste sånt som folkomröstningar. Men man byggde också in ett kompromisslöst och starkt skydd mot grupper som hotar demokratin. Författningen har alltså ett dubbelt skydd, dels mot staten, men också mot statens fiender. Tyskland lyckades också krossa vänsterterrorismen, men utan att göra allvarliga skador på sin demokrati.

Ett allt mäktigare medium

juli 29, 2008

Här gör Henrik Alexandersson, mannen som FRA jk-anmält för att ha publicerat hemliga dokument, en viktig iaktagelse. Ju mer mogen bloggosfären blir som medium desto oftare ställer den äldre mediestrukturer inför väldigt svåra utmaningar. FRA-debatten är ett typexempel där traditionell media nästan hela tiden legat efter.

Ett annat, lite mer nertonat men egentligen mer intressant, exempel är Englas mammas blogg. Det var ju kvällstidningarnas gamla paradgren, numera kopierad av morgonpressen, att uttolka och inkänna brottsoffrens inre under rättegångarna. Nu gör en av dem det själv och blir därmed oslagbart det mest intressanta mediet att följa under rättegångsdagarna.

Bildts blogg är ett av de främsta medierna för alla som följer svensk utrikespolitik. Rimligen kommer vi att se fler exempel på när personer i nyhetsflödet startar permanenta eller tillfälliga bloggar och berättar sin historia. Direktörer i blåsväder, ministrar i drev, förövare och offer i rättegångar, alla som vill ha ut sin version av vad som har hänt behöver inte journalisternas gunst utan kan bara lägga ut den inför offentligheten. Och det blir en radikalt annorlunda offentlighet än den de stora redaktionerna har format under drygt 100 år. Om sommaren 2007 var genombrottet för facebook och de sociala medierna i Sverige verkar 2008 bli bloggosfärens.

Okey, men hur ska FRA fungera?

juli 27, 2008

Jag är imponerad av kommentarernas kvalitet och sakkunskap och argumenten mot den föreslagna FRA-lagen tycks vara välgrundade. Men det fattas fortfarande en mer djupgående debatt om hur FRA skulle kunna fungera. Det finns de som helst skulle vilja lägga ner det militära försvaret och som misstror all underrättelsetjänst och för dem är frågan såklart glasklar. Och det finns dem som tror att hotbilderna är väldigt överdrivna varför FRA lika gärna kan läggas ner. Men om vi lämnar de lägren därhän och konstaterar att den eviga freden inte infunnit sig, att vi behöver ett välfungerande militärt försvar med en kvalificerad underrättelsetjänst som också kan kartlägga de nya hoten från ickemilitära institutioner, hur ska den då fungera? Brottsmisstanke tror jag är ett stickspår. Finns det något annat sätt att slippa masstrålning i vanligt folks mailande och ändå kunna hitta och kartlägga grupper som hotar svenska intressen?

Kort och gott: hur ser en försvarsvänlig FRA-kritik ut som erbjuder ett alternativ?

PJ om PM

juli 25, 2008

Här skriver PJ Anders Linder på SvD ett intressant inlägg angående en text jag hade i DN tidigare i somras. Den handlade om att välfärdsstaten har bevisat sin styrka både i sak och politiskt och att den numera står mycket stadigt – vilket de Nya moderaterna är ett kvitto på.

PJ slutar såhär: ”Vi har en välfärdsstat som är mycket större än vad både 1950-talssossar och borgerliga hade kunnat föreställa sig. Vi har en grad av ekonomisk liberalism, bejakande av företagsamhet och öppenhet som tedde sig utopisk även för 1980-talets 4 oktoberrörelse.”

Det jag framförallt tror är att de där två storheterna hänger ihop. Samhället hade inte kunnat klara av en så snabb omvandling utan en stark socialstat. Den kreativa förstörelsen, som Schumpeter uttrycker det, kräver att folk inte slår sig så illa när de förlorar jobbet.

FRA-frågans tredje ståndpunkt?

juli 25, 2008

Mina kära kollega från Expressen-tiden Isobel lanserar mig som FRA-lagsförespråkare. Dit har jag faktiskt inte kommit än. Jag tycker ungefär som Sahlin – av politiska skäl bör lagen skjutas upp. Dels för att debatten måste få mogna, dels för att det parlamentariska stödet är för litet. Socialdemokraterna måste vara med på det här. Däremot vänder jag mig mot den trosbekännelsementalitet som snabbt utvecklats hos FRA-kritikerna. Man kan inte bara bortse ifrån att underrättelsetjänsten måste få bättre möjligheter att spana på nätet eftersom nästan all kommunikation finns där och jag tror inte att den civila ordningen med brottsmisstanke, vilket fp-revoltörerna vill ha, går att förena med en effektiv underrättelsetjänst. Om de seriösa FRA-kritikerna vill ha en effektiv underrättelsetjänst måste de ta ett större ansvar än de gör idag. Birgitta Ohlssons svar på Brännpunkt där hon raljerade över att pansarvagnar nog inte använder internet var belysande för hur lätt hon tar på sakfrågan. Om jag inte minns fel skötte Hizbollah senaste kriget mot Israel med sms.

För övrigt måste jag säga att bloggosfärens beryktade mobbing i FRA-frågan är väldigt överdriven. Det går alldeles utmärkt att ha avvikande åsikter utan att kölhalas.

FRA-kritikerna måste ta ansvar

juli 24, 2008

Fredrik Bynander, statsvetare i Uppsala, skriver bra om FRA på SvD Brännpunkt idag. Bynander menar att FRA-debatten missat att svensk underrättelsetjänst sedan decennier tillbaka är integrerad med västmakterna och att Sverige bytt information i utbyte mot annan information och tillgång till vapenteknologi. Om Sverige ska behålla denna position måste underrättelsetjänsten anpassas till den nya tekniken, dvs internet, varför FRA måste kunna spana på kabeltrafik. Bynander säger det som legat under ytan: Sverige är även i internets tidevarv ett viktigt brohuvud in i den ryska sfären och svensk säkerhet avgörs delvis av hur mycket vi vet om vad Moskva tänker och gör.

Det är en sympatisk hållning att alltid vara emot nya statliga övervakningsmöjligheter och i början var jag lite slarvigt  skeptisk till FRA-lagens masstrålning på nätet. Men ju mer jag har lyssnat och läst desto svårare har jag att bara avfärda Tolgfors och FRA:s argument. Försvarsintresset ska inte överordnas alla andra intressen, men det är alldeles för viktigt för att viftas bort på det sätt som inte minst de sex fp-ledamöterna gjort. Om man vill lägga ner det militära försvaret kan man såklart också lägga ner militär underrättelsetjänst, men om man anser att försvarsmakten är avgörande för att värna svensk frihet och demokrati, vilket fp traditionellt brukar hävda, måste man även ta ansvar för att underrättelsetjänsten fungerar. Och om man därtill vill att Sverige ska vara fortsatt integrerat med väst, vilket fp traditionellt vill, måste rimligen även underrättelsetjänsten ha redskap som gör att Sverige kan vara med och bidra.

Jag kan inte FRA-lagens alla delar, men principen att spana på intenet måste man acceptera och att förena militär underrättelsetjänst med det juridiska systemets krav på brottsmisstanke är ju en omöjlighet när det gäller främmande makt.

Det finns också ett annat mer övergripande argument som har lyst med sin frånvaro under sommaren. Utifrån liberala utgångspunkter kan man mycket väl hävda att staten idag bör ha ökade möjligheter till övervakning. Det gränslösa, gränsöverskridande och pluralistiska samhälle vi nu håller på att upprätta måste kunna försvaras med samma kraft som det gamla nationella och betydligt mer enhetliga samhälle som var 1900-talets. Men det gör man inte med allmän värnplikt, massarméer och ett av världens starkaste flygvapen utan med smart polis och militär i internationellt samarbete och med mycket kvalificerad kunskap om fienden. Och den kunskapen måste kunna inhämtas oberoenden om fienden är paramilitära ungdomsorganisationer i Moskva som planerar attacker på Estland, islamistiska teknologstudenter i Hamburg som planerar attacker på USA eller brittisk småborgerlighet i Leeds som planerar att spränga tunnelbanan i London. Vad de har gemensamt? De använder internet.

Tolgfors vann senaste

juli 19, 2008

KARSKRONA, VÄSTRA FJÄRDEN. Svår brist på tångräkor. Jag och mina fyra bröder förevigades på mammas julkort i morse och sedan dess har vi försökt fånga tångräkor. Problemet verkar vara att de inte gillar vind och sommaren har varit blåsig och vår fångst från Utö mager. Våra långrevar till nattens ålfiske kräver minst 300 räkor och vi har inte mer än 60. Mask? Kan vara ok, men det är nog 25 år sedan jag grävde 300 mask i komposten och det var drygt då. Fryst tobis? Funkar bra utanför öarna på 20 meters djup, men här inne? Dessutom verkar det blåsa upp och då är det inte så kul med rev. Bror nummer fyra har fått bra med piggvar och gäddorna trillar in med jämna mellanrum, men ål är ju roligare än det mesta och folk längre in i viken har fått riktigt bra nu, och stora fina rökålar. Folk inne i viken tycker också att de där FRA-kvinnorna i riksdagen inte verkar vara riktigt tillräkneliga, vilken jag ju tyvärr måste hålla med om. Just nu verkar ju Tolgfors vara den ende som håller när det blåser.

Vi kör med tobis och hoppas att nattvinden inte drabbar oss så hårt.

Linda svarar Leo

juli 14, 2008

Här!

Ska kolla, Leo

juli 12, 2008

Winx låter helt ok Leo. Har dock inte hunnit kolla med alla mina elitmediefeministkompisar så vi kanske kan hålla det öppet ett tag?