Historielärare Micael Pettersson: Levande historia dödar historieämnet

by

Enkäten om lärarnas kunskaper om Förintelsen var ohederlig och tyvärr typisk för hur Levande historia fungerar. En hotad myndighet sprider felaktigheter och myter för att motivera sin existens. Det är inte vad historieämnet behöver. Det skriver idag historieläraren Micael Pettersson exklusivt för Newsmill-bloggen.

 

Forum för levande historia är mycket framgångsrik på att väcka debatt. Dess skapelse väckte debatt, deras kampanjer väcker debatt och deras undersökningar väcker debatt. Den senaste gäller deras ambitiöst upplagda undersökning om ”lärares erfarenheter av och uppfattningar kring undervisningen om Förintelsen”. Den bild som framträder i media väcker flera viktiga frågor: Har lärare så dåliga kunskaper om förintelsen? Vilka kunskaper måste man ha om förintelsen för att bemöta främlingsfientlighet och intolerans? Varför är det viktigt att framhålla att lärarna har dåliga kunskaper om Förintelsen?

Ett självspelande piano

Hela undersökningen och dess mottagande i media kan liknas vid ett självspelande piano: förintelsepanik som melodislinga och skolkritik som ackord.

Svensk media har under mina femton år som lärare konsekvent frammanat en negativ bild av svensk skola. Skolkritik säljer och kombinationen ”okunnig – lärare – Förintelsen” är nästan lika bra som ”sex – präst – våld”. Svensk skola är inte problemfri och visst måste många stenar vändas, men vände man på rätt sten denna gång?

Uppenbarlign ville Forum för levande historia lyfta fram den del av undersökningen som behandlade just faktafrågorna. I deras pressrelease kan man läsa:

Av enkäten framgick att många lärare saknar nödvändiga kunskaper för att på ett förtjänstfullt sätt kunna förmedla insikter till sina elever om en av den moderna historiens viktigaste händelser. Lärarutbildningen har inte tillräckligt utrustat dem med kunskaper som är nödvändiga för att förmedla insikter om Förintelsen. Av de 5 081 lärarna som svarade på enkätundersökningen var det endast två som svarade rätt på samtliga kunskapsfrågor.

Media nappar omedelbart. Ett okritiskt förhållningssätt som säger mer om konsekvenserna av nedskuren historieundervisning än nämnda undersökning! Historieämnets adelsmärke stavas nämligen källkritik.

Visste du detta om undersökningen?

En kort men kritisk granskning av undersökningen visar att:

– nära hälften av de 10000 personer som fått enkäten lät bli att svara överhuvudtaget. Var undersökningens innehåll inte angelägnare än så eller var det fel på dess upplägg?

– endast 3815 av de 5081 personerna svarade på faktafrågorna. Fler avstod att svara på dessa frågor än på de övriga frågorna. Finns det skäl att ifrågasätta faktafrågornas relevans.

– knappt 29 % av de svarande undervisar eller har undervisat om Förintelsen. Var det dessa som svarade fel på faktafrågorna? Varför vill man fråga så många andra lärare?

– en hög andel av lärarna hade historia i sin examen. Här ingår s.k. tidigarelärare, som genomgått en hel kurs på fem veckor!

– enkäten bestod av 78 frågor och att 5 var faktafrågor. I debatten har det mesta handlat om faktafrågorna.

Med denna kunskap om undersökningen kan man fråga sig både ett och annat om både resultat av undersökningen och analysen av svaren på de fem faktafrågorna.

Resultaten från de övriga 73 frågorna var nog så intressanta. Bl.a. fanns en omfattande kritik mot undervisningens förutsättningar (ekonomi, disciplinproblem, bristande respekt för lärare et c), men det var ju vanligt lärargnäll.

Desto mer glädjande var att 98 % av de tillfrågade ansåg att undervisning om förintelsen var viktig. Det borde förstås ha varit 100 % men om man undervisar i fysik är inte förintelseundervisning viktig i det ämnet. De som undervisar yngre barn kan också finna förintelseundervisning olämplig i sina delar för att barnen helt enkelt inte är mogna att möta den helhet som undervisningen om Förintelsen kräver.

Således borde Forum för levande historia vara nöjda. Sveriges elever lär sig och kan mycket om Förintelsen. Och så har det varit länge: Redan när Göran Persson lanserade Forum för levande historia efter en undersökning som visade ”katastrofala resultat” i fråga om svenska barns kunskaper om Förintelsen (man hade frågat elever i årskurs 5 och 8!) visade andra undersökningar (Youth and History) att svenska ungdomar låg i Europatoppen när det gällde kunskaper om moderna internationell historia.

Men Forum för levande historia är inte nöjda! De är oroliga efter att ha sett resultaten på de fem faktafrågorna. Slutsatsen är att våra lärare inte klarar av att undervisa om Förintelsen på ett tillräckligt bra sätt eller ens bemöta främlingsfientliga åsikter som vädras i samband med denna undervisning.

Vilka fakta är det då som svenska lärare saknar? De har svårt att identifiera alla dödsläger som nazisterna inrättade. De kunde inte ange rätt procentsats gällande den judiska befolkningens andel i Tyskland och andelen mördade judiska barn i Europa. De hade svårt att ange vilket straff som väntade en tysk som inte ville delta i mördandet av judar (och andra) samt hitta rätt årtal för de första massförföljelserna.

På vilka grunder skall förintelsestudiet vila?

Under mina år som lärare har jag mött både dold och öppen främlingsfientlighet, elever som ifrågasatt och provocerat, ytterligare några har visat nynazistiska tendenser. De sistnämnda har varit ytterst få men de finns trots allt.

Om jag nu hade gjort Forum för levande historias undersökning och svarat fel på frågorna, hade jag då inte kunnat undervisa dem på ett förtjänstfullt sätt? Vad är det som talar för att jag hade varit bättre rustad att möta främlingsfientliga åsikter i klassrummet om jag känt till att Dachau var ett dödsläger och att mindre en 1 % av den tyska befolkningen var judar före Förintelsen? Ärligt talat så måste svaret bli: Ingenting! Men det tycker inte Forum för levande historia!

Oj, så fel det kan bli! Deras analys visar på två allvarliga brister:

1. De grundantaganden man använder sig av för att göra analysen.

2. Bristande insikt i hur lärande går till.

Ett av deras grundantaganden är att de övervärderar betydelsen av fakta. Fakta är inte fel i sig men de fakta som skall väljas ut måste vara relevanta, spegla allmänkunskap och utgöra en del av ett logiskt sammanhang för att de ska kunna bidra till ökad förståelse. I analysen av undersökningen utgår man från att just deras urval av fakta är nödvändiga för förståelse av Förintelsen. Så är inte fallet. Distinktionen mellan dödsläger, koncentrationsläger och arbetsläger är t ex inte avgörande för att eleven ska förstå att man internerade judar, berövade dem deras människovärde, förnedrade dem, utnyttjade deras resurser och dödade dem med olika metoder.

Eller är det någon som tycker att det är bättre att känna till de olika lägertyperna?

Ett annat grundantagande gäller resonemanget kring möjligheterna att föra en etisk diskussion kring mördarnas skuld. Om man som lärare svarade att de tyskar som vägrade delta i mördandet själva straffades med döden så kan man heller inte diskutera deras skuld. De skulle så att säga inte ha något val och därmed blir det omöjligt att se problemet ur ett moraliskt perspektiv. Man måste förstå att mördandet krävde frivillighet! Alla som studerat Goldhagen – Browning -debatten om huruvida tyskarna var villiga mördare eller inte ser vilken ståndpunkt Forum för levande historia har valt. Goldhagen: Tyskarna var villiga mördare!

Detta är ett av de farligaste antaganden man kan göra i studiet av Förintelsen. Genom att påstå detta gör man förintelsefenomenet till något som hände på en plats ganska långt borta, i svunnen tid av andra människor. Det viktigaste gällande förintelsefenomenet ligger snarare i hur vi ska kunna förstå hur ”helt vanliga män” kunde delta i mördandet? Inte för att vi ska visa dem förståelse utan för att vi ska lära oss att se de mekanismer som gör folkmord möjliga. Förintelsestudiet får inte reduceras till en unik händelse i historien utan det måste lyftas och ges en generell dimension. Människan är tyvärr kapabel till ondska och därför måste vi förstå och känna igen dess mekanismer både hos andra och inom oss själva.

För övrigt är det ett mysterium hur man anser sig kunna nå en god etisk diskussion kring Förintelsens bödlar när man redan slagit fast att de gjorde det frivilligt.

Vad ska hända i klassrummet?

Så långt undersökningen. Hur ser det ut i klassrummet – arenan för de befarade problemen?

Mina elever diskuterar inte gärna frågor där svaren är uppenbara. Däremot diskuterar de gärna öppnare frågor efter att de studerat relevanta fakta. Varför vill inte Forum för levande historia ställa frågor som: Varför blev så många tyskar nazister? Varför deltog ”helt vanliga män” i Förintelsen? Hur lyckades nazisterna få så många att hata judarna? Hur kunde man få en fullsatt idrottsarena i Berlin att skandera ”Ja” på frågan om man ville ha ett ”totalkrig”, brutalare än vad man tidigare skådat? Det är frågor av denna typ som skapar förståelse och som sätter fakta i rätt sammanhang.

Mina elever vill också bli berörda. När de får höra autentiska berättelser, träffar överlevare eller går omkring i ruinerna av Auschwitz gaskammare så händer något mer än i den intellektuella process som det vanliga historiestudiet ger upphov till. Förnimmelsen av ondskan blir fysisk: axlarna sjunker ner, gråt. Andra blir arga. Effekten blir densamma: Känslorna ger historien en djupare dimension och ökat medvetande. En vilja till gott väcks.

Mina elever behöver också levande historia: överlevare, resor till koncentrationsläger, möta baltiska motståndsmän, träffa flyktingar från forna Östeuropa et c. Överlevarna blir allt färre och jag känner en oro för den dagen då den siste dör. Resor till historiska platser kommer att bli allt viktigare för att hålla minnet vid liv.

Det är fakta i rätt sammanhang, känsla och uppleva historia som något levande som ger den effekt vi alla vill ha av förintelsestudiet. Det här är kunskap som finns hos många lärare och det är inte så konstigt att man då väljer att inte svara på frågor av den art som Forum för levande historia ställer. Det känns lite paradoxalt men de vill veta mycket om oss lärare men verkar inte särskilt intresserad av att veta vad vi kan om Förintelseundervisningen.

Så skall Forum för levande historia överleva

Varför är då Forum för levande historia så mån om att lyfta fram de bristande kunskaperna. Forum för Levande historia är hotat. Den senaste kampanjen om kommunismens brott skapade en debatt som borde ha väckts för länge sedan. Ska verkligen staten ägna sig åt historia på detta sätt. Med Forum för levande historia som slagträ kan regeringar bedriva kampanjer mot sina politiska motståndare. Uppenbarligen är inte detta särskilt bra och frågan om myndighetens existens har väckts. Då gäller det att visa att man behövs!  Kassa lärare blir en fråga om överlevnad. Genom sin analys av undersökningen har man skapat ett behov som knappast finns. Sveriges lärare måste utbildas om Förintelsen! Forum för levande historia har största kunskapen och därmed behövs vi! Lärarutbildningen skall t.ex. ses över (och jag som trodde att Eskil Franck inte längre var rektor på lärarhögskolan ) och utförligare redogörelser av undersökningen skall presenteras för jämställdhetsministern senare i år. Vilka möjligheter väntar inte där? Så skall Forum för levande historia överleva är det tänkt.

Principiellt sett bör Forum för levande historia läggas ned. Use of history blir lätt abuse of history, det har historien visat. Därför bör staten lämna över historieproduktionen till självständiga institutioner. Men om nu myndigheten överlever måste ni förtjäna det genom att utveckla möjligheterna för mina och andras elever att förstå sammanhang på god faktagrund, bli berörda och få möta levande historia. Vill ni veta hur?

 

MICAEL PETTERSSON

Micael Pettersson är sedan 15 år lärare i historia. Han arbetar på Aspuddens skola utanför Stockholm. Under många år har han arrangerat skolresor till förintelselägret i Auschwitz. Aspuddens skola tilldelades i år 27-januari-priset till minnet av Förintelsen, instiftat av Emerich-fonden.

Eskil Frank på Levande historia svarar här.

Advertisements

Etiketter: , ,

14 svar to “Historielärare Micael Pettersson: Levande historia dödar historieämnet”

  1. Patrick G Says:

    En minst lika lång mediekritik kunde skrivas om FLH:s senaste PR-kupp. Eskil Frank hördes uttala sig på SR om lärarnas behov av större beredskap inför elever som ifrågasätter förintelsen/demokratiska värderingar, mm. Men samma Eskil Frank satt länge som rektor på huvudstadens Lärarhögskola. Alltså släpper en statligt försörjd institution skrämmande och illa underbyggda uppgifter som råkar berättigar samma institutions existens, men som grundar sig i institutionschefens tidigare misslyckande som ansvarig för lärarutbildningen.

    Ska man skratta eller gråta?

  2. stettiner Says:

    Betecknande nog inte ett ord om Gulag. Inte heller om det häpnadsväckande påståendet från en lärarutbildare att kunskaper är ointressanta; det är sättet som man förmedlar dessa (o)kunskaper på, som är det viktiga. Med andra ord, det är oviktigt om 2+2=4. Viktigare att inge eleverna en känsla av att om man adderar (för lärare: plusar) så blir det mer; om man subtraherar (för lärare: minusar), så blir det mindre.

  3. Dick H Says:

    Stettiner -vad har Gulag med Förintelsen att göra?

  4. stettiner Says:

    Dick: fråga de icke så få lärare som i enkäten hävdade att Gulag var ett nazistiskt förintelseläger.

  5. SN Says:

    Stettiner: Vad hade Gulag-frågan tillfört texten ovan? Och hur kan du jämföra dagis-matte med historia som ämne?

  6. SN Says:

    Stettiner: Och för övrigt så skriver han inte någonstans att kunskaper är oviktiga. Det han skriver är snarare att detaljerade fakta är inte ett bevis på kunskap eller förståelse. Och kunskap och förståelse är viktigare för en lärare än vad sifferbaserad fakta är. Fakta kan vem som helst slå upp i ett uppslagsverk eller en faktabok.

  7. Anne Nilsson Says:

    Tack för dina synpunkter! Du formulerar vad jag tycker på ett genomtänkt och klolt sätt!
    Anne samhällskunskapslärare
    PS Min kollega i Hi instämmer. Vi är båda lärare sedan över 30 år och försöker belysa nationalismens och främlingsrädslans mekanismer på olika sätt.

  8. Levande historia svarar Micael Pettersson: Förintelseundersökningen visade ett positivt resultat « Newsmill-bloggen Says:

    […] levande historias överintendent Eskil Franck, i en replik till historieläraren Micael Petterssons inlägg på […]

  9. stettiner Says:

    SN: Att kunskaper är mindre intressanta än sättet att förmedla dessa på, är en åsikt framfört i Ekot av Thord Österberg, utbildningsledare vid lärarutbildningen vid Uppsala universitet. Att veta skillnaden mellan den sovjetkommunistiska Gulagarkipelagen och det nazityska systemmet av förintelseläger tillhör allmänbildningen och är ingenting, som en vuxen människa i Sverige ska behöva slå upp i en faktabok. Hur väl lärarna har lyckats i kunskapsförmedlingen om Förintelsen kan man se på vänsterbloggarna och deras kommentatorfält. Att t ex professor Ulf Bjereld sågar undersökningen därför att han själv inte kunde svara på frågorna, säger mer om honom än om enkäten i sig.

    Hur kan en historie- eller samhällslärare utan faktakunskaper förklara för sina elever i Rosengård eller Rinkaby att de inte bor i ett getto, som de tror sig göra? Hur ska en sådan lärare förhålla sig till de allt oftare förekommande jämförelserna mellan Israel och det nazistiska Tyskland? ”Antisemitismen”, skrev en lärare på DN:s debattsida för ett antal år sedan, ”är både förståelig, förnuftig och berättigad”. Jag kan inte minnas några större krusningar i ankdammen efter detta uttalande. Hur bekämpar man sådant utan faktakunskaper?

    FFLH är en tacksam slagpåse – en institution, som inte borde finnas som statlig myndighet. Men det borde inte många andra myndigheter heller. Nog vore det intressant att undersöka, varför just deras verksamhet är så motarbetad?

  10. Herman von Rescht Says:

    ”FFLH är en tacksam slagpåse – en institution, som inte borde finnas som statlig myndighet. Men det borde inte många andra myndigheter heller. Nog vore det intressant att undersöka, varför just deras verksamhet är så motarbetad?”

    Problemet är att denna myndighet är lite som staten Israel. Den har svårt att hantera dubbla roller, att både vara öppen demokratisk och samtidigt klamra sig fast vid sina religiösa dogmer. En levande demokrati kräver öppenhet, kritik och en levande debatt. Något som tyvärr har gått förlorad, just p g a den hysteri som har byggts upp kring ”förintelsen”. Inte undra på att många bland etniska minoriteter i det sekulära Sverige anser att också historieundervisningen är en sorts religionsundervisning som ingår som ett led i politisk indoktrinering av opinionen och i det västerländsk koloniala propagandakriget mot Palestina.

    FFLH och dess anhängare vill också spela rollen som ett offer, trots att de har makten över ordet, problemformuleringsprivilegiet och att allt som de påstår är PK och mainstream. Förintelsen eller snarare vad Finkelstein kallar Förintelseindustrin kan liksom aldrig nog få nog med uppmärksamhet och ingenting ska få överskugga kampanjerna. Man kräver nya tag och skriker efter nya kampanjer bara för att någon lärare på DN-debatt (en i övrigt kraftig proisraelisk tidning) ansåg att ”Antisemitismen” (vad man nu kan mena med det begreppet) ”är både förståelig, förnuftig och berätigad”. Mot denna DN-stödda bakgrund kan FFLH behöva alla motarbetning de kan få. 😉

  11. Jonas Says:

    Det faktum att man faktiskt inte bestraffades om man inte ville eller kunde delta i det direkta dödandet och det smutsigaste arbetet under förintelsen är naturligtvis centralt om man ska begripa mekanismerna bakom det hemska som skedde.

    “Helt vanliga män” (som jag, och förmodligen du) kan sällan tortera och dom kan sällan sparka ihjäl barn. Men de kan låta det ske, de kan titta åt andra hållet, rent av stödja det och applådera de inte helt vanliga män som kan.

  12. J Says:

    Bra argumenterat Pettersson, du verkar vara en utmärkt lärare. Men lärare som inte har koll på skillnaden mellan ryska gulag och nazisternas koncentrationsläger och att tro att tyskar som inte ville eller kunde stå för den snuskigaste hanteringen av civila judar straffades är och förblir ett elände.

  13. Henrik Arve Says:

    Naturligtvis är det viktigt att ha faktakunskaper.

    Om man inte vet att Auschwitz existerat, kan man ju tro eller förledas att tro att Förintelsen är en propagandakampanj, inte ett skeende som faktiskt ägt rum.

    Så enkelt är det.

    Man undrar lite var den uppfattningen kommer ifrån, som förnekar värdet av basfakta. Basfakta tillsammans med analys, värdering och reflektion är det som skapar kunskap. Reflektion utan basfakta är vidskepelse. Ett annat exempel, hur ska man kunna reflektera över Roms betydelse för Europas historia om man inte vet att Rom existerat? Hur ska man veta var man ska leta, ens en gång?

    Hållningen att basfakta är oviktigt är alltså bluff. Det finns inte reflektion utan basfakta, båda är lika nödvändiga.

  14. hampuz Says:

    Fast inget i undersökningen frågar väl om Auschwitz funnits? Frågan riktar sig istället till vilket syfte lägret byggdes, dvs om det byggdes som dödsläger. Och där blir svaret lurigt eftersom den första delen faktiskt byggdes som arbetsläger, om jag minns rätt. Det var Ausciwitz II och Birkenau som vad dödsläger-delarna och de byggdes efteråt.

    Bör nämnas att inget i undersökningen konstaterar om det verkligen är historielärarna som inte visste vad Gulag var. Det kan ha varit gymnastiklärare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: