Levande historia svarar Micael Pettersson: Förintelseundersökningen visade ett positivt resultat

by

Undersökningen om lärares erfarenheter av och uppfattningar kring undervisning om Förintelsen har fått en hel del uppmärksamhet. Dessvärre sprids en delvis felaktig bild av vad vi egentligen fått fram. Det skriver i dag Forum för levande historias överintendent Eskil Franck, i en replik till historieläraren Micael Petterssons inlägg på Newsmill-bloggen.

Forum för levande historia har anklagats för att ha ställt vilseledande enkätfrågor för att främja egna särintressen. Detta vill jag bestämt dementera. De kunskapsfrågor om Förintelsen som ingick i undersökningen har utarbetats av internationella forskare inom ramen för The Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Remembrance and Research (ITF), i syfte att kunna göra jämförande undersökningar i flera länder.

De slutsatser vi drar av resultaten hittills är dessutom betydligt mer positiva än de som dominerat mediebilden. Några exempel:

98 procent av alla lärare anser att undervisning om Förintelsen är viktigt.

• Lärarna tillfrågades om de anser att undervisning om Förintelsen skiljer sig i vissa avseenden från andra moment inom ämnen som historia och samhällsvetenskap. Mer än varannan lärare anser att denna undervisning är lika viktig som andra moment, 47,2 procent tycker att det är viktigare.

Mer än 80 procent av lärarna anser att undervisning om Förintelsen fungerar som en ingång till bredare etiska och moraliska frågeställningar.

• En massiv majoritet av lärarna – 83,7 procent – anser att undervisning om Förintelsen väcker fler moraliska och etiska frågor än andra moment.

Nästan 90 procent av lärarna anser också att elevernas motivation att få undervisning om

Förintelsen är ”medelstark” eller ”hög”.

• Mer än varannan lärare (52,7 procent) rapporterar att elevernas motivation är hög. Drygt var tredje uppger att den är medelmåttig och endast 4,5 procent anser att den är låg. 78,8 procent av respondenterna har inte märkt av ”Förintelsetrötthet” hos sina elever.

Dessa resultat är mycket glädjande och bekräftar den bild vi fått från de många engagerade lärare som vi möter i vår verksamhet.

Dessvärre visar undersökningen också en del nedslående resultat. Många lärare uppger exempelvis att de inte fått någon, eller mycket begränsad, utbildning om Förintelsen under sin studietid. Hela 45 procent av lärarna säger sig inte ha fått någon undervisning alls om Förintelsen under sin utbildning. Nästan var tredje har haft högst 10 timmar och bara några procent har haft mera. Drygt 22 procent uppger också att de inte haft någon undervisning alls om demokrati och mänskliga rättigheter under lärarutbildningen, medan 17 procent har haft 11 eller fler timmar.

Det som fått allra mest uppmärksamhet är dock Forum för levande historias slutsats att många lärare saknar nödvändiga kunskaper för att kunna förmedla insikter om Förintelsen till sina elever. I medierna har det fokuserats mycket på uppgiften att endast två av de 5 081 lärarna som svarade på enkätundersökningen, svarade rätt på samtliga kunskapsfrågor. Och det förefaller ju onekligen oroande. Jag vill dock betona att det definitivt inte är Forum för levande historias sak att avgöra hur många rätt på ett godtyckligt antal frågor som gör en lärare kvalificerad att undervisa om Förintelsen. Det har vi heller aldrig påstått.

Däremot är det anmärkningsvärt att så många som 39,2 procent av de tillfrågade inte sade sig veta om Gulag var ett läger som huvudsakligen byggdes för att mörda judar. Att Gulag i själva verket var beteckningen på Sovjetunionens lägersystem för oönskade människor, borde rimligen vara mer känt bland historielärare. Och det är, menar vi, betydelsefullt för att faktiskt förstå Förintelsen att känna till att inga formella repressalier hotade tyska soldater eller lägervakter som vägrade delta i avrättandet av civila judar.

Flera av kunskapsfrågorna som utarbetats inom ramen för ITF ställer höga krav på detaljkunskap, och vi begär som sagt inte att alla ska kunna svara 100 procent rätt på allt. Däremot menar vi att alltför stora kunskapsbrister på detta område gör att man faktiskt inte förstår de mekanismer som kan leda till övergrepp i stor skala. Det blir också betydligt svårare att i skolsammanhang bemöta de antidemokratiska krafter som hävdar att Förintelsen inte ägt rum eller att undervisningen om Förintelsen är felaktig och överdriven.

Vår undersökning bekräftar dock det vi hoppats, att svenska historielärare generellt har mycket goda erfarenheter av undervisning om Förintelsen och att deras elever bedöms vara motiverade till att lära sig mer. Mot den bakgrunden drar vi slutsatsen att lärare bör uppmuntras att vidareutbilda sig när det gäller Förintelsen, folkmord och andra brott mot mänskligheten, för att bättre kunna arbeta med värdegrundsfrågor och skolans demokratiska uppdrag. 

ESKIL FRANCK

Eskil Franck är sedan 2007 överintendent på Forum för levande historia. Han är docent i teologi och har tidigare bland annat varit rektor för Lärarhögskolan i Stockholm.

Advertisements

6 svar to “Levande historia svarar Micael Pettersson: Förintelseundersökningen visade ett positivt resultat”

  1. Martin Says:

    Kanske det kan vara så att det i och för sig anmärkningsvärda resultatet på ”gulag-frågan”, som nu tillmäts så stor betydelse, snarare är ett utslag av att svaren får en släng av samma seriositet som frågan? Gulag var kanske att ta i som svar på frågan, visst, men det förringar inte det faktum att jag som rätt väldigt väl kunnig i ämnet inte utan att fundera noga kunde alla svar på denna – eller övriga frågor.
    Sedan kan jag ju fundera HUR det kan komma sig att så många verkligen inte kunde detta med Gulag (eller hur det nu är?) då vad som verkligen är kännt är att ”Forumet för viss levande historia” inte skall befatta sig med just Gulag och dess problematik – för det är kanske snarare där fokus ska ligga i denna kvasidebatt?

  2. Johan Says:

    ”Hela 45 procent av lärarna säger sig inte ha fått någon undervisning alls om Förintelsen under sin utbildning.”

    Vad är det som säger att detta är något negativt? Eftersom undersökningen innefattade alla typer av lärare så får vi ju ett urval som inte blir riktigt rättvist. Det måste väl ändå vara historielärarna, och möjligen till viss del samhällskunskapslärarna, som ska vara de som undervisar om förintelsen och nazityskland? Eller menar man att fysiklärarna, matematiklärarna, spansklärarna, engelsklärarna, slöjdllärarna – ja, ALLA lärare ska kunna undervisa i dessa ämnesområden?

    Rimligen borde det väl vara så att alla lärare har en bas att stå på – en bas de fått av sina respektive historielärare när de själva gått i skolan – men att djupkunskaperna i ämnet överlämnas åt just historie- och samhällskunskapslärare? Eller ska vi göra så att vi tar bort en halv, eller kanske en hel, termin från samtliga lärarutbildningsinriktningar och fyller den med förintelsestudier?

    Personligen – historielärare som jag är – så ser jag hellre att matematiklärarna får så mycket matematikstudier som möjligt, engelsklärarna får så mycket engelskstudier som möjligt, och historielärarna får så mycket historiestudier som möjligt. På så vis har vi kompetent personal i skolan inom alla ämnen!

    Självklart bör, som jag skrev, alla lärare ha en BAS att utgå ifrån, men jag vill verkligen inte kräva att en fysiklärare ska veta lika mycket om förintelsen som en historielärare – på samma sätt som jag inte vill att historielärare ska behöva kunna lika mycket om fysik som en fysiklärare.

  3. Erik Says:

    Jag måste säga att jag inte riktigt förstår poängen med FFLH överhuvudtaget. När jag gick i skolan (på 70- och 80-talet) hade jag andra världskriget med förintelsen i både mellan- och högstadie samt gymnasiet. Skall inte det räcka? Att begära av lärarna att de skall ha detaljkunskaper om de olika lägren ser jag som ganska onödigt, det borde väl kunna räcka med övergripande kunskaper där som överallt annars? De elever som inte vill lyssna kommer inte att lyssna oavsett om läraren vet skillnaden på Buchenwald och Treblinka.

  4. Historielärare Micael Pettersson: Levande historia dödar historieämnet « Newsmill-bloggen Says:

    […] Eskil Frank på Levande historia svarar här. […]

  5. Hampus Eckerman Says:

    Och nu är Franck ute och tramsar.

    ”Hela 45 procent av lärarna säger sig inte ha fått någon undervisning alls om Förintelsen under sin utbildning.”

    Hur många procent av dessa undervisar i förintelsen? Det är självklart helt irrelevant för alla andra.

    ”Drygt 22 procent uppger också att de inte haft någon undervisning alls om demokrati och mänskliga rättigheter under lärarutbildningen, medan 17 procent har haft 11 eller fler timmar.”

    Hur många av dessa lärare undervisar i mellanstadiet, i träslöjd eller idrott? För dem är det tämligen irrelevant med undervisning i mänskliga rättigheter.

    Levande Historia tycks återigen visa att de handskas ansvarslöst med statistik och vinklar sina undersökningar efter behov. Franck undviker också det fakta att över hälften inte ens ville svara på undersökningen vilket gör den statistiskt värdelös.

    Och gällande Gulag må det vara ansvarslöst att folk överdrivit dess roll och tror att det var ännu mer mordiskt än det var, dvs med judeutrotningar. Elaka människor drar slutsatsen att det kanske borde läggas mindre tyngdpunkt på förintelsen i skolan då. Fast snarare så är kunskapen helt enkelt irrelevant om det gäller mellanstadielärare eller lärare i idrott eller träslöjd. Som ingick i undersökningen.

    Och uttalandet om att inga repressalier (”formella” står inte med i frågan vilket gör att Franck misstolkar statistiken) skulle drabbat tyska soldater är tämligen kontroversiellt. Det skulle betyda att man accepterat rasisten Goldhagens teser om det evigt onda tyska folket. Levande Historia har också gett felaktigt svar på frågan. Självklart skulle en person omplacerats om han inte utfört sina arbetsuppgifter. Varför ge folk fel när de svarar rätt?

    En mycket usel och tafflig undersökning.

  6. Micael Pettersson Says:

    Skadan är redan skedd!

    Eskil Francks svar andas ödmjukhet men tyvärr är skadan redan skedd. Visst finns det många initierade personer som ser svagheterna i såväl undersökning som tolkning, men tyvärr så har de första rubrikerna redan satt sig; ”Svenska lärare är okunniga om Förintelsen!” All ödmjukhet till trots så vidhåller Franck att utbildningsnivån på området måste höjas!

    Vi kan läsa i genmälet att undersökningsresultatet bör ses som positivt. Visst är det så: lärarna uppvisar god tolerans och respekt för oliktänkande. Detta trots att det fanns en del mångfacetterade påståenden och frågor att besvara:

    ”En människa bör inte lita på någon annan än sig själv.”
    Jag önskar också att jag kunde lita på hela min omgivning men i vissa fall så bör jag nog inte lita på någon annan än mig själv… Eller? Troligen bör man inte gilla sådana påståenden. Påståendet om egoism i undersökningen är också intressant. Självklart skall man svara att människan inte är egoistisk i grunden men om man i likhet med någorlunda självständigt tänkande människor och några kända psykologer påstår att människan är kapabel att vara både egoistisk och altrusitisk – är man då mindre tolerant? Ligger man i riskzonen för att bli rasist?

    ”Vad tycker du om att de muslimska flickor som vill det, ska få bära sjal/slöja i skolan?”
    I toleransens namn: Vilket är det rätta svaret? Jag tror att jag beroende på omständigheterna skulle ha kunnat svara både ”Bra” och ”Dåligt” på den frågan. Det motsägelsefulla med sådana här frågor är att de ger sken av att vara öppna men ur ett bestämt värderingsperspektiv är de raka motsatsen. Man skall se vad frågan står för och inte problematisera den. Lustigt – jag som trodde att problematisering var en viktig del i ett demokratiskt tänkande.

    Hursomhelst, om nu Franck ser undersökningsresultatet som positivt, varför var det inte det som fick det mediala utrymmet? Blev han besviken när han såg löpsedlarna? Kommer han att ta sina anställda i örat? Knappast! Tyvärr så stärker genmälet min ursprungliga tanke om att här gäller det att skapa medial uppmärksamhet och därmed få visa hur viktigt Forum för levande historia kan vara.

    Är inte risken överhängande att Forum för levande historia hamnar i samma dilemma som förut i sina fortbildningsinsatser? Vilken historia ska berättas? Över vad skall framtidens lärare förfasas? Förintelsen? Gulag? Vad kommer denna regering att önska? Vad kommer en vänsterregering att kräva? Och vice versa!

    Forum för levande historias produktion av undervisningsmaterial (som man skött riktigt bra – till sist) blev ett ideologiskt slagfält. Hur kommer det att bli med fortbildningsinsatser för s.k. tidigarelärare? Vad skall man undervisa extra om på lärarutbildningen? Kanske lite mer om kommunismens brott mot mänskligheten? Eller kanske nazismens? Får vi verkligen glömma de övergrepp som begicks under kolonialismen? Irak? Tjetjenien? Vilka grupper i samhället har varit förtryckta? Hur ska alla dessa uppmärksammas så att det inte sker igen? Lös dessa frågor om ni kan!

    Visst är det så att ingen forskning står helt fri från ideologiska ståndpunkter och tolkningar men det är dumt att försätta sig i en situation där ideologiska ståndpunkter blir huvudsaken. Inte vill ni väl vara ett propagandainstrument? Det är dags för svenska staten att undvika frestelsen över att ha ett sådant propagandainstrument. Arbete för tolerans och historiekunnande bör skötas på andra arenor. Både skola och universitet är redo för detta!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: