Oivvio Polite om Barack Obama: Svartheten är hans största politiska löfte

by

 

I USA finns en historisk överenskommelse om att lika villkor, oavsett hudfärg, är ett kärnvärde – ett samhällskontrakt som Europas länder saknar. Därför fattar inte européer varför amerikanerna är så exalterade över Obama.  ”Obama gör mig stolt över att vara amerikan”, skriver OIVVIO POLITE.

Min kusin Joann föddes 1955, året efter USAs högsta domstol förbjöd skolsegregering, samma år som Rosa Parks vägrade sätta sig längst bak i bussen. Trots det politiska tumultet i hennes barndom växte Joann upp övertygad om att hon hade precis lika goda förutsättningar att bli president som vilket annat amerikanskt barn som helst. För henne sprack illusionen sommaren 1967. Hon var tolv och nationalgardet rullade in i hennes kvarter i Newark, för att slå ner de ”raskravaller” som brutit ut där.

”När jag stod utanför vårt hus och såg pansarvagnarna komma runt hörnet så förstod jag att det där med allas lika rättigheter inte riktigt stämde.”

Jag lärde känna Joann när jag flyttade till Harlem 1991. Då hade det svarta amerika körts över av tre mandatperioder med Reagan, Bush och crack. Känslan av misslyckande var monumental, som om åren av hopp efter medborgarrättsrörelsen varit en dröm vi nu vaknat upp ur.

Idag, ytterligare ett par decennier senare och från en europeisk horisont är det kanske lättare att se vad rörelsen faktiskt åstadkom. De pekade på glappet mellan konstitutionens skönhet och verklighetens Jim Crow och de tvingade fram en historisk överenskommelse i USA, en överenskommelse som säger att lika villkor oavsett hudfärg är ett amerikanskt kärnvärde, att USA inte är förverkligat förrän jämlikhet uppnåtts.

Någon sådan överenskommelse har aldrig träffats i Europa. Man kan ta framgången för afrikanska invandrare och deras barn som ett lackmustest. I Europa har de stöveln mot nacken. I USA klarar de sig utmärkt. Mainstreamingen av högerextremister i Europa, otänkbar i USA, är ett annat exempel.

Få vita europeer förstår hur centralt lika rättigheter, oavsett av ras, är för amerikaner. Få förstår att slaveriet och dess efterverkningar fortfarande utgör ett nationellt trauma i USA. Därför fattar de inte heller varför amerikanerna är så exalterade av Obama. Här påpekar man istället förbryllat att hans politiska program är till förvillelse likt Bill Clintons från 1992.

Men det Obama säger, genom själva sin person, är att idén om USA kan bli verklighet. Samtidigt måste han genomföra en delikat balansakt. Han måste vara tillräckligt svart för svarta väljare, men inte så svart att han alienerar vita väljare. Det numret hade varit om han tillhört en äldre generation, men Obama är för ung för att ha deltagit i 60-talets sit-ins. Han befinner sig också på behörigt avstånd från den svarta kristna retoriska traditionen. Detta till skillnad från någon som Jesse Jackson som är en vandrande anklagelseakt mot det vita amerika.

Självfallet är Obama också, till skillnad från många vita kandidater genom tiderna, moraliskt oförvitlig. Det finns inget solkigt i hans förflutna, inga korruptionsanklagelser eller vidlyftiga kvinnohistorier. Hans kärnfamilj är sprickfri. Om det funnits någonting hos honom som gått att koppla till stereotypa föreställningar om svarta män hade han helt enkelt aldrig kommit så här långt.

Är jag på mitt småsinta humör kan jag tänka att Obama är svart på samma sätt som presidenten i tvserien 24. Det finns inget hos honom som kan väcka vita känslor av skuld eller rädsla. Samtidigt är han tillräckligt annorlunda för att skruva berättelsen ett halvt varv och få oss att glömma att dialogen är rätt platt.

Är jag på mitt sentimentala humör kan jag tänka att Obama gör mig stolt över att vara amerikan.

OIVVIO POLITE

Oivvio Polite är frilansjournalist och redaktör för tidningen Slut. Han är amerikansk medborgare. 

Advertisements

Etiketter: , , , ,

6 svar to “Oivvio Polite om Barack Obama: Svartheten är hans största politiska löfte”

  1. fredrik Says:

    Hej Oivvio,
    bra text.
    En fråga: får du som frilansjournalist betalt när du skriver för Newsmill? Undrar hur detta fungerar…
    Tacksam för svar.

  2. Magnus Says:

    ”Någon sådan överenskommelse /om allas principiellt lika värde oavsett hudfärg/ har aldrig träffats i Europa. Man kan ta framgången för afrikanska invandrare och deras barn som ett lackmustest. I Europa har de stöveln mot nacken. I USA klarar de sig utmärkt. Mainstreamingen av högerextremister i Europa, otänkbar i USA, är ett annat exempel.”

    Njaa, det där är väl rätt grpovt förenklat? Ingen enskild ”minoritetsgrupp” i Europa är relativt lika stor som svarta eller hispanics i USA, inte ens nordafrikanerna (les beurs) i Frankrike. Men visst finns ett samhällskontrakt, ett krav och hopp om etnisk jämställdhet här i Europa, däremot fungerar den inte på riktigt samma sätt. Gränserna för politiken som fält ser olika ut i USA och (väst-)Europa, i USA har många fler varit avvisande till att staten skulle ta på sig några slags normerande och pådrivande funktioner, sådant ses när det förekommer ofta som provisoriskt, t ex affirmative action. Eller som kommunism och oamerikanskt helt enkelt.

    ”Högerextremism har aldrig accepterats som mainstream i USA”? Jo, det har den, vissa element av den i alla fall. men den är ofta strukturell eller tar sig uttryck som färgas av vardaglig cynism mer än av ideologi, den är inte en del av det som uppfattas som politik. Därmed blir den osynlig för mainstream, på smma sätt som snacket om att vara ”en hederlig svensk som firar midsommar med sill och nubbe och inte kräver sharialagar eller slår sin fru” är osynligt som kulturellt tryck för många infödda svenskar. Å andra sidan vore den reaktionära bibelhögern i USA otänkbar som politiskt mainstreamuttryck i många europeiska länder, och den vulgäragitation som möter Obama från många republikanska *aktionsgrupper* och frivilliga vore svår att tänka sig riktad från ett annat stort parti mot en moderat muslimsk politiker i t ex England.

    Apropå Obamas position, hans invandrarbakgrund och den vulgärpropaganda mot honom som tolereras hos republikanerna, se Tim Egans utmärkta bloggessä i NY Times:

    http://egan.blogs.nytimes.com/2008/08/27/stranger-in-a-stadium/

  3. Helena Palena Says:

    Obama blir den förste svarte presidenten om han blir vald. Men bakom eller framför honom står en svart kvinna – Michelle. Det ska mycket till för att den vite mannen i Amerika ska välja en svart kvinna – dom ville ju inte ens ha en vit – Hillary!

  4. Erika Andrietta Says:

    Jag ska erkänna att jag inte är tillräckligt insatt i politiken för att kunna hävda mig. Men en känd anledning till att folk vill ha Obama i fronten hos maktnationen USA är för att vi vill se en utveckling. Vi vill faktiskt se att det med mänskliga rättigheter och jämställdhet, som vi så länge debatterat, har kommit någon vart!

  5. Mikael Says:

    Tja, helt oförvitlig är han väl inte, med tanke på cannabis- och kokainexperimenten i ungdomen. Men de snedstegen kanske är tillräckligt små för att göra honom extra charmig. (Jag är själv Obama-anhängare)

  6. Anna Says:

    @Mikael. Jag tycker att det är just de småsnedstegen men droger i ungdomen som gör honom folklig, bland mycket annats såklart. 🙂
    Det vore ju helt underbart att få se en svart president!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: