Annette Kullenberg om spritkampanjen: Alkohol är bra för livskvalitén

Dags- och kvällspressen kampanjar mot svenskarnas spritvanor. Det hör till, menar Annette Kullenberg. ”Men utan Bacchus skulle vi inte ha Wivallius, inte Bellman, inte Cornelis, Inte Majken Johansson, inte Sonja Åkesson. Eller Tegnér”, skriver hon här.

Ta en sup och var som en människa! Det är vad man vill höra av nån gubbe eller skådis eller vem som helst.

Sen får man sill och färsk potatis. Det är sant att Kräftor kräva dessa drycker! Som det står på Albert Engströms gamla affischer.

Det var roligare förr. Även om folk dog innan de blev 96 år. Utom gammelkungen Gustaf V. Även V-Gurra kallad. Och Sven Hedin.

Alla konstnärer dricker vin eller sprit. Jag känner inte alla, men jag har inte hört talas om en enda som inte dricker. Mer eller mindre. Och svinar ner sig. Mer eller mindre.

Utom en som slutade. Men sen gick det inte att tala med honom. Han slutade även röka ett tag. Han blev som en enda enrisbuske.

Det märkliga är att just nu, i augusti då vi äter kräftor och äter surströmming så slår medierna till och varnar för att spriten är FARLIG. Man kan bli beroende.

Att säga något liknande till vanliga svenskar, födda i Sverige, är samma sak som att be dem sluta leva.

Så är det inte i Italien och inte i Argentina. Där dricker de världens bästa kaffe. Varför en del svenskar dricker för mycket sprit beror på att de fått så svagt kaffe under hela sin uppväxt. Det är min teori.

Kaffekask är ett bevis för att några kluriga försökt att få lanket att smaka nånting. Grönstedts trea.

Ulf Lundell har märkligt nog blivit varnad. Därför att han numera dricker lite vin ibland. Mannen fyller snart 60 år och har äntligen råd med verkligt dyra viner.

Hur det hampar sig när denne författare blir nykterist beskriver Mikael Löwengren som varit på 96 konserter med Lundell. ”Hösten 1988 , den första helnyktra turnén, fick vi se en Ulf Lundell som den första en och en halva timmen stod och tittade ner i golvet genom sina Ray Bans, tyst och inbunden.”

Han fick ingen kontakt med det stökiga, berusade gänget närmast scenen. Han bara stod som en skugga av Jack. Plus minus noll.

Alkohol hör till. Så är det. Det hör samtidigt till att klaga på alkoholen. Jag har nu gått igenom hundratals rubriker om alkohol, framför allt i de stora kvällstidningarna.

Ingen rubrik är positiv. ”Dricker du mer alkohol än du borde?”, ”ALKOHOL: Hur bakfull är du?”, ”Så påverkas du av alkohol”.

Vi är glädjedödare, alla vi svenskar. Deprimerande att tänka på. Bäst att ta sig en sup så man blir lite gladare. Går det att festa utan sprit? Nä, det går faktiskt inte.

Utom för Sarah Wamala, som är ny generaldirektör på Folkhälsoinstitutet. Så fort hon blev utnämnd (för en vecka sedan) gick hon igång och började bråka om att pensionärer dricker för mycket.

Hon är chef för en helt onödig myndighet som ligger i Östersund, dit hon ska flytta för att åka skidor. Inklippt på tv fick man se lite pensionärer som drack kaffe och likör.

De tyckte det var så gott. Och de som serverade var så glada.

”Lundell skrev bättre böcker när han söp” som det står i en av många bloggar eller något Fanzine. Att Ulf Lundell skrivit fyra böcker om nyktra alkoholister låter trist. Särskilt de tre sista om de nyktra tycker experterna är ”som att Uffe tappat sitt språk liksom”.

Utan Bacchus skulle vi inte ha Wivallius, inte Bellman, inte Cornelis, Inte Majken Johansson, inte Sonja Åkesson. Eller Tegnér.

Den gamla sången ”Ja, må han leva” slutar med ett leve! Och sen slutar det med ”SKÅL”.

 Hur skulle det annars se ut? Föreställ er själva ett liv utan Helan går.

Tanken svindlar, eller hur?

Annette Kullenberg

Annette Kullenberg är journalist och författare. I höst kommer hennes biografi om Marianne Höök (Atlas förlag).

Etiketter: Albert Engströmus, Bacchus, Folkhälsoinstitutet, Helan går, Sarah Wamala, spritkampanj, Ulf Lundell